F\u00f6rmodligen fanns folk i dessa trakter redan p\u00e5 sten\u00e5ldern, f\u00f6r flera tusen \u00e5r sedan.<\/p>\n
Ulf Lundstr\u00f6m, Skellefte\u00e5 museum, skriver: \u201dEnligt traditionen skulle byn Dr\u00e4ngsmark vara anlagd av en dr\u00e4ng fr\u00e5n \u00d6stanb\u00e4ck. Men enligt en annan ber\u00e4ttelse flyttade en bonde fr\u00e5n \u00d6stanb\u00e4ck till Tr\u00e4skbodarna vid Osttr\u00e4sket och dennes dr\u00e4ng flyttade sedan till Dr\u00e4ngsmark. I gamla s\u00e4gner brukar det ofta finnas en k\u00e4rna som \u00e5terspeglar historiska h\u00e4ndelser, men det finns ett viktigt undantag och det \u00e4r s\u00e4gner som f\u00f6rs\u00f6ker f\u00f6rklara ortnamns betydelse. M\u00e4nniskor \u00e4r mycket kreativa och associerar fritt efter namnens form och f\u00f6rs\u00f6ker hitta saker att koppla till namnet. S\u00e5 d\u00e4rf\u00f6r st\u00e4mmer s\u00e4llan traditioner om namns betydelse.<\/p>\n
I f\u00f6rleden av namnet Dr\u00e4ngsmark ing\u00e5r Dr\u00e4ng<\/i> som Johan Nordlander tolkar som ett mansnamn. Dr\u00e4ng<\/i> finns belagt som mansnamn n\u00e5gra g\u00e5nger under 1300-talet och 1400-talet. Mansnamnet g\u00e5r tillbaka p\u00e5 det fornsvenska ordet dr\u00e6nger<\/i> som har betydelsen \u2019tapper man, gosse, tj\u00e4nare\u2019, men denna betydelse ing\u00e5r allts\u00e5 inte i namnet Dr\u00e4ngsmark<\/i>. G\u00f6sta Holm vill \u00e4ven h\u00e5lla uppe m\u00f6jligheten av att Dr\u00e4ng <\/i>\u00e4r ett tillnamn, dvs. ett tillf\u00e4lligt efternamn. Efterleden \u00e4r mark<\/i> \u2019nybygge i skog eller p\u00e5 utmark\u2019. Det finns ett stort antal ortnamn i V\u00e4sterbotten som slutar p\u00e5 mark<\/i>. Gemensamt f\u00f6r dem \u00e4r att de ligger ett litet stycke v\u00e4ster om kusten. Sannolikt var byarna ursprungligen nybyggen som grundades fr\u00e5n en kustby, i Dr\u00e4ngsmarks fall kanske fr\u00e5n Ostvik med \u00d6stanb\u00e4ck, Frostk\u00e5ge eller K\u00e5ge. S\u00e5 kopplingen till \u00d6stanb\u00e4ck i s\u00e4gnerna kan ligga n\u00e4ra den historiska verkligheten. I f\u00f6rleden ing\u00e5r s\u00e5 gott som alltid ett nordiskt mansnamn, som d\u00e5 getts under den tid n\u00e4r inte kristna helgonnamn av typen Jon, Lars och Nils hade slagit igenom. Traditionellt brukar namnen tidsbest\u00e4mmas till tiden f\u00f6re 1300-talets slut\u201d.<\/p>\n
<\/p>\n
Myterna ber\u00e4ttar om Kuus<\/em> som var den f\u00f6rste nybyggaren i Kusmark<\/em> och som hade en Dr\u00e4ng<\/em> som gifte sig med hans dotter. F\u00f6r att inte konkurrera om f\u00f6dan s\u00e5 flyttade de en mil norrut och d\u00e5 blev det naturligtvis Dr\u00e4ngsmark <\/em>som blev deras boplats och by.<\/p>\n Det vi med s\u00e4kerhet vet, \u00e4r att i ett pergamentsbrev bevarat i Uppsala universitetsbibliotek finns ett utdrag av \u201dlagmansting med allmogen uti Skelitta socken\u201d den 3\/8 1500, d\u00e4r en bonde fr\u00e5n Drengmarck \u00e4r med i lagmansr\u00e4tten. Det spekuleras d\u00e4rmed i att byn kan ha varit befolkad fr\u00e5n 1300 \u2013 1400-talet.<\/p>\n I mitten p\u00e5 1830-talet byggdes den f\u00f6rsta s\u00e5gen i Kvarnforsen<\/a>.<\/p>\n 1873 var den laga delningen av Dr\u00e4ngsmarks by f\u00f6rr\u00e4ttad. Ett gigantiskt och grannlaga arbete som tog n\u00e4stan \u00e5tta \u00e5r att genomf\u00f6ra. Mitt i detta arbete kom n\u00f6d\u00e5ren 1867 \u2013 1868 d\u00e4r m\u00e5nga for mycket illa och sk\u00f6rdarna var sm\u00e5 eller obefintliga.<\/p>\n Modernare tider kom och utvecklingen tog fart. F\u00f6r den l\u00e4ssugne rekommenderas boken \u201dDr\u00e4ngsmarksbygden\u201d som ger en bra bild av livet i och omkring Dr\u00e4ngsmark.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" F\u00f6rmodligen fanns folk i dessa trakter redan p\u00e5 sten\u00e5ldern, f\u00f6r flera tusen \u00e5r sedan. Ulf Lundstr\u00f6m, Skellefte\u00e5 museum, skriver: \u201dEnligt traditionen skulle byn Dr\u00e4ngsmark vara anlagd av en dr\u00e4ng fr\u00e5n \u00d6stanb\u00e4ck. Men enligt en annan ber\u00e4ttelse flyttade en bonde fr\u00e5n … Continued<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":198,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"kt_blocks_editor_width":"","footnotes":""},"class_list":["post-29","page","type-page","status-publish","has-post-thumbnail","hentry"],"jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/P6RQNT-t","publishpress_future_action":{"enabled":false,"date":"2026-06-20 13:37:43","action":"change-status","newStatus":"draft","terms":[],"taxonomy":"","extraData":[]},"publishpress_future_workflow_manual_trigger":{"enabledWorkflows":[]},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.drangsmark.se\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/29","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.drangsmark.se\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.drangsmark.se\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.drangsmark.se\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.drangsmark.se\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=29"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/www.drangsmark.se\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/29\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":266,"href":"https:\/\/www.drangsmark.se\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/29\/revisions\/266"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.drangsmark.se\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/media\/198"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.drangsmark.se\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=29"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}